Mobbning och psykiska konsekvenser
Mobbning eller någon form av kränkande behandling är vanligt och drabbar personer i alla åldrar, barn som vuxna. Att bli utsatt för mobbning skadar självkänslan och kan leda till långvarig psykisk ohälsa. Att bekämpa mobbning och ha ett starkt skyddsnät för drabbade är således mycket viktigt.
Vad är mobbning?
Mobbning är en fysisk, verbal eller psykologisk attack som syftar till att skapa rädsla, stress eller skada hos offret. Mobbning sker i skolan, hemmet, arbetsplatsen och på nätet. För att kränkningarna ska klassas som mobbning måste de ske upprepade gånger mellan samma personer över en period. Två vänner som retas med varandra på ett vänskapligt plan är inte mobbning.
Kränkningarna kan bestå av många olika handlingar – och kan vara direkta och indirekta
- Direkt. Slag, sparkar, skällsord, elaka och hånfulla kommentarer och hot.
- Indirekt. Utfrysning, isolering, ryktesspridning och elaka blickar.
Det kan vara brottsligt
En del kränkande särbehandlingar kan vara brottsliga. Det kan till exempel vara hatbrott, hot, sprida osanningar, sexuella övergrepp eller misshandel. Mobbning av brottslig karaktär ska polisanmälas.
Mobbning orsakar psykisk ohälsa
Mobbning påverkar människor på olika sätt. Vissa kan känna sig lite ledsna en kort period och blir bra igen. Medan andra får långvariga psykiska besvär såsom depression, ångest och låg självkänsla. Som utsatt kan man lätt tro att det mobbarna säger är sant, vilket det inte är. Men tron att det mobbarna säger är sant kan leda till att man mår ännu sämre och känner sig ensam och skamfylld.
Mobbning i skolan
Att bli mobbad i skolan som barn kan leda till att man inte vågar gå till skolan längre och tappar studiemotivationen – vilket påverkar studieresultaten. En brittisk vetenskaplig undersökning från 2015 visade personer som mobbades under sin barndom löper större risk att i vuxen ålder utveckla psykiska problem, däribland depression, ångest, självskadebeteende och suicidalitet.
Mobbning på jobbet
Mobbning på jobbet ligger bakom många sjukskrivningar och diagnoser som utmattningssyndrom och posttraumatisk stressyndrom. Makt och avundsjuka ligger ofta bakom mobbningen. Olösta konflikter, otydligt chefsansvar och ständiga förändringar på arbetsplatsen kan vara utlösande faktorer.
Vad kan man göra?
Blir ditt barn mobbad i skolan kan du vända dig till lärare, rektor eller någon annan i personalen. Enligt lag har skolan en skyldighet att ha en plan för att hantera mobbning. Om inte skolan gör något vänder du dig till Barn- och elevombudet. Du kan ringa eller skicka e-post till dem. Sådan lag finns inte på en arbetsplats. Däremot finns föreskrifter som förtydligar arbetsgivarens skyldigheter gällande kränkande särbehandling. Blir du mobbad på arbetsplatsen ska du prata med din närmaste chef. Om mobbningen fortsätter vänder du dig till skyddsombudet. Finns det inget skyddsombud vänder du dig till facket.
Mår du psykisk dåligt av mobbning är det viktigt att du söker hjälp. Om du sopar problemen under mattan riskerar du att drabbas av långvarig psykisk ohälsa. För för att söka vård vänder du dig till vårdcentralen eller den psykiatriska öppenvårdsmottagningen.
Det finns ett flertal olika ideella föreningar som jobbar med psykisk ohälsa. Dit kan du vända dig till för att få hjälp, tips och råd. Då medlemmarna är personer som själva lider eller har lidit av psykisk ohälsa, vet de vad du går igenom.
Om mobbningen är av brottslig karaktär ska du göra en polisanmälan.