Depression

Depression är en vanlig folksjukdom som kännetecknas av att du känner dig nedstämd, trött och orkeslös under en längre period. Saker som du vanligtvis tycker om att göra känns inte roliga längre. När du är deprimerad minskar aptiten och du drabbas av sömnsvårigheter. Med rätt behandling kan du bli bättre.

Dudi Warsito, PhD i medicinsk vetenskap
Granskad av Annika Sörensen, Specialistläkare inom allmänmedicin
Senast uppdaterad 24 november 2020
Parkbänk och ett träd vid sjö

Har du varit nedstämd i minst två veckor kan det tyda på depression.

Vad är depression?

Att känna sig ledsen och nedstämd i korta perioder i sitt liv är något vi alla har upplevt. Men när nedstämdheten övergår i långa sammanhängande perioder, vanligtvis längre än två veckor, kan den övergå till depression. Då kan det vara dags att söka hjälp.

Gör vårt depressionstest.

När du har depression känns livet tungt och meningslöst. Du tappar glädjen och lusten att göra saker som du tidigare tyckte om att göra. Intresset för det som sker omkring som arbete, nyheter eller vänner försvinner. 

Att diagnostiseras med depression innebär inte att du är svag eller att det är något fel på dig.  Alla kan bli deprimerade. Det viktigt att du söker hjälp. Med rätt behandling kan du känna dig bättre igen efter några veckor.

Symtom på depression

Depression kan yttra sig på många olika sätt. Vanliga symtom är:

  • Nedstämdhet, känsla av meningslöshet och likgiltighet
  • Låg självkänsla
  • Skam och skuldkänslor
  • Ångest och humörsvängningar
  • Trött- och orkeslöshet
  • Försämrad koncentrationsförmåga
  • Du har självmordstankar eller tänker mycket på döden

Meningslöshet och likgiltighet

Saker som du tidigare var intresserad av och aktiviteter som gav dig glädje är inte intressanta längre. Du har tappat lusten. Vardagen känns tung och meningslös. 

Låg självkänsla och skuldkänslor

Du tycker illa om dig själv; du känner dig värdelös. Skuld- och skamkänslor än vanliga. Du tycker att allt som går dåligt för dig är ditt fel. 

Ångest och humörsvängningar

Du blir arg och lättirriterad för småsaker. Att oroa sig för framtiden och andras förväntningar på dig kan orsaka ångest.

Trött och orkeslös

Det är vanligt att du känner dig trött och orkeslös när du är deprimerad, din energi är slut. Depression påverkar hur du fungerar i din vardag, till exempel att hålla ordning runt dig. Du orkar inte plocka undan efter dig. Har du tappat något på golvet orkar du inte plocka upp det.

Svårt att koncentrera dig

Du känner dig rastlös och har svårt att fokusera när du tittar på en film eller läsa en bok.

Självmordstankar

Depression kan få dig att tänka att du är en belastning för andra och att alla skulle må bättre om du inte levde längre. Du börjar tänka att det är bättre att du inte finns längre.

Om du har självmordstankar ska du omedelbart söka hjälp. Du ska inte vara ensam.

Deprimerad tjej håller upp ett papper med leende mun

Kroppsliga symtom

Depression påverkar inte enbart den mentala hälsan.

  • Minskad eller ökad aptit som påverkar vikten
  • Magbesvär
  • Huvudvärk
  • Minskad sexlust
  • Sömnsvårigheter

Behandling vid depression

Det finns olika typer av depression, där den vanligaste kallas för egentlig depression. Egentlig depression delas upp i tre nivåer:

  • Lätt depression
  • Medelsvår depression
  • Svår depression

En läkare bedömer hur allvarlig din depression är, och utifrån det väljs behandlingsformen.

Vanliga behandlingsmetoder:

Sunda vanor

Regelbunden fysisk aktivitet är bra för ens fysiska och psykiska välmående. När du är aktiv ökar kroppens produktion av må-bra-hormoner som gör att du blir på bättre humör och mer stresstålig. Några promenader i veckan räcker.

En nyttig och näringsrik kost stärker din kropp och det finns mat som ökar produktionen av må-bra-hormonerna dopamin och serotonin. Till exempel banan, nötter, ägg och tomat.

Alkohol, tobak och droger kan få dig att må bra för stunden, men förvärrar bara din depression på sikt.

Psykoterapi 

Psykoterapi, även kallad för samtalsterapi, är en psykologisk behandling där du pratar med en psykolog eller psykoterapeut. Behandlingen består av flera samtal, och du kan få hemuppgifter mellan samtalen. Det finns olika typer av psykoterapi. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en av de vanligaste. Syftet med KBT är att lära dig nya och mer funktionella beteenden och tankemönster som ersätter de gamla.

Psykoterapi ges ofta i kombination med andra behandlingsformer som till exempel antidepressiva läkemedel.

Terapi såsom KBT kan du få genom att träffa en psykolog eller via internet. Vill du veta hur ett första besök hos en psykolog kan se ut så kan du läsa vår intervju med psykologen David Waskuri.

Antidepressiva läkemedel

Ges till personer med lätt och svår depression i kombination med andra behandlingsformer. Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel. Gemensamt för de flesta läkemedel är att de påverkar nivåerna av signalämnen i hjärnan. 

Likt andra läkemedel kan du drabbas av biverkningar av antidepressiva läkemedel. Hjärtklappning, minskad sexlust, svettningar och sömn är några exempel. Får du jobbiga biverkningar ska du inte avbryta behandlingen innan du pratat med din läkare.

Elbehandling – ECT

En mycket effektiv behandling för personer med svår depression. Som namnet antyder får du korta pulser av ström genom hjärnan via elektroder som placerats på huvudet. Du är nedsövd under behandlingen och kan åka hem samma dag. Du kan känna dig förvirrad och trött, och öven ha lättare huvudvärk efter behandlingen. Detta går dock över. En vanlig ECT-behandling består av fem till tolv behandlingar, två till tre behandlingar i veckan.

Samtal mellan psykolog och klient

KBT är en vanlig behandling vid depression.

Att vara närstående

Att hjälpa en familjemedlem eller vän som har depression är ingen lätt uppgift. Det kan vara svårt att veta vad man kan göra; man är rädd för att göra fel. Personen som är deprimerad kan även verka ointresserad av hjälp, och till och med vara aggressiv. 

Uppmuntra personen att söka vård. Ge inte upp om personen säger nej, ha tålamod. Berätta vilka behandlingar som finns. Du kan erbjuda dig att leta upp behandlingsalternativ åt personen och till och med boka tid hos en psykolog om personen inte orkar.

Det är okej att prata om självmordstankar. Att prata om självmord med någon som har självmordstankar ökar inte risken för självmord. Det är snarare bra att prata om det och kunna sätta ord på sina tankar och känslor. 

Närstående kan få hjälp. Även du som är närstående kan behöva stöttning och avlastning. Det du kan göra är att prata med någon om din situation. Närstående kan även söka stöd hos kommunen. Hjälpen kommer i form av samtalsstöd, avlastning i hemmet med hemtjänst och ekonomisk stöd. Anhörigföreningar och organisation erbjuder hjälp till anhöriga.

En folksjukdom

Depression är ett stort folkhälsoproblem. En av fem (19 %) uppgav att de diagnostiserats med depression minst en gång i livet, enligt den nationella folkhälsoenkäten 2017. Av dessa har en tredjedel fått det mer är en gång.

Enligt världshälsoorganisation, WHO, är depression den enskilt största orsaken till funktionsförlust i världen.

Kunskapsquiz om depression

Quizzet består av tre frågor.

Kryssa i alla symtom för depression.
Har du varit nedstämd i två sammanhängande veckor klassas det som depression.
Vanliga behandlingsmetoder för depression.