Hantera din coronaångest

De dagliga rapporterna om nya fall och döda till följd av covid-19 visar på hur utbredd och allvarlig den pågående globala coronapandemin är. För den enskilde individen kan livet kännas oviss och sätta djupa mentala spår. Under denna svåra period kan du bland annat drabbas av coronaångest.

Dudi Warsito, Medicinsk redaktör
Senast uppdaterad 14 september 2020

Den nya verkligheten med social distansering, isolering av äldre och andra säkerhetsåtgärder är en stor påfrestning för alla  – i synnerhet de som kämpar med mental ohälsa och känner att det inte finns tillräckligt med stöd.

Risk för coronaångest

Traumatiska och stressiga  erfarenheter utsätter kroppen för fysiska påfrestningar, men kan även leda till mentala hälsoproblem som ångest, depression och PTSD. Du eller vissa i din umgängeskrets kanske känner sig mer stressade än normalt och är mer på tårna, eller kanske känner de sig ledsna och hjälplösa. Sömnen påverkas. Är du hemma med barnen kanske du är mer lättirriterad och har mindre tålamod.

Tillhör du en riskgrupp – över 70 år eller har en underliggande sjukdom – kan självisoleringen vara ännu mera påfrestande.

Det viktigt att det finns hjälp och stöd att få så att du eller dina nära och kära inte ska behöva lida mentalt.

Experter inom mental hälsa från Johns Hopkins universitet i USA har därför kommit med tips om hur du tar hand om din mentala hälsa under dessa svåra tider. 

Skapa en struktur

  • Skapa ett dagligt schema för dig och din familj. En känsla av osäkerhet kan resultera i försämrad mental hälsa.
  • Begränsa tiden du spenderar på att titta och läsa nyheter. Hämta information om coronapandemin från pålitliga och faktagranskade källor en till två dagar per dag.
  • Försätt tid åt aktiviteter och pratstunder som inte har med pandemin att göra med.

Upprätthåll fysisk aktivitet

  • Sov ordentligt. En kvalitativ och tillräcklig lång sömn hjälper både ditt immunförsvar men även din förmåga att hantera stress och känslor. Vuxna bör sova 7-9 timmar medan barn och tonåringar behöver mer.
  • Ät vid specifika tider och välj näringsrik mat. Vissa känner sug för snabbmat och sötsaker när de är stressade eller uttråkade medan andra slutar helt att äta.
  • Träna och motionera regelbundet även om du inte kan besöka ditt gym. Du kan träna hemma eller ta en promenad, löprunda eller cykla.

Skapa en gemenskap

  • Skapa en virtuell supportgrupp som tittar till och hjälper varandra. Det finns flera alternativ att välja mellan såsom Facetime, Skype, Google Hangouts. När man sitter isolerad kan det kännas skönt att kommunicera med varandra face-to-face.
  • Engagera dig ideellt. Forskning har visat att bedriva ideellt inte bara hjälper andra, men kan även förbättra din egna mentala hälsa.
  • Har du barn bör du prata med dem om vad som sker på ett sätt som de förstår.

Ta hand om ditt sinne

  • Pröva meditation, andningsövningar, muskelavslappningsövningar eller andra avslappningsövningar. Du kan få hjälp från Youtube-klipp eller olika appar. Du kan göra dessa aktiviteter själv eller tillsammans med familj eller vänner.

Sök psykologisk hjälp

  • Genomgår du en behandling för din mentala ohälsa ska du fortsätta med det om det är möjligt. Har du aldrig fått psykologisk hjälp ska du söka den om du behöver hjälp.
  • Fråga om det går att få hjälp via telefon eller video. Idag erbjuder landstinget och flera privata aktörer psykoterapi via nätet.
  • Undvik droger och alkohol, särskilt om du diagnostiserats med en psykologisk sjukdom.