Depression

Depression är en vanlig folksjukdom som kännetecknas av att du känner dig nedstämd, trött och orkeslös under en längre period. Saker som du vanligtvis tycker om att göra känns inte roliga längre. Med rätt behandling kan du bli bättre.

Dudi Warsito, PhD i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 31 maj 2021


Parkbänk och ett träd vid sjö

Har du varit nedstämd i minst två veckor kan det tyda på depression.

Vad är depression?

Att känna sig ledsen och nedstämd i korta perioder är något vi alla har upplevt. Men när nedstämdheten övergår i långa sammanhängande perioder, två veckor eller mer, kan den övergå till depression. Då kan det vara dags att söka hjälp.

Gör vårt depressionstest.

När du har depression känns livet tungt och meningslöst. Du tappar glädjen och lusten att göra saker som du tidigare tyckte om att göra. Intresset för sådant som du tidigare varit intresserad av minskar, som att arbeta, träffa vänner eller läsa nyheter.

Att diagnostiseras med depression innebär inte att du är svag eller att det är något fel på dig.  Alla kan bli deprimerade. Det viktigt att du söker hjälp. Med rätt behandling kan du känna dig bättre igen efter några veckor.

Symtom på depression

Depression kan visa sig på många olika sätt. Vanliga symtom är:

  • Nedstämdhet, känsla av meningslöshet och likgiltighet
  • Låg självkänsla
  • Skam- och skuldkänslor
  • Ångest 
  • Trött- och orkeslöshet
  • Försämrad koncentrationsförmåga
  • Du har självmordstankar eller tänker mycket på döden

Kroppsliga symtom

Depression påverkar inte enbart den mentala hälsan.

Behandling vid depression

Det finns olika typer av depression, där den vanligaste kallas för egentlig depression. Egentlig depression delas upp i tre nivåer:

  • Lätt depression
  • Medelsvår depression
  • Svår depression

En läkare bedömer hur allvarlig din depression är, och utifrån det väljs behandlingsformen.

Vanliga behandlingsmetoder:

Sunda vanor

Regelbunden fysisk aktivitet är bra för ens fysiska och psykiska välmående. När du är aktiv ökar kroppens produktion av må-bra-hormoner som gör att du blir på bättre humör och mer stresstålig. Rör på dig varje dag i minst 30 minuter.

Glöm inte att äta. En nyttig och näringsrik kost stärker din kropp. Till exempel frukt, grönsaker och färdiga sallader – mat som är lätt att ta fram och äta som de är. Det viktigaste är dock att äta något och regelbundet än att bara äta nyttigt.

Alkohol, tobak och droger kan få dig att må bra för stunden, men förvärrar bara din depression på sikt.

Psykoterapi 

Psykoterapi, även kallad för samtalsterapi, är en psykologisk behandling där du pratar med en psykolog eller psykoterapeut. Behandlingen består av flera samtal, och du kan få hemuppgifter mellan samtalen. Det finns olika typer av psykoterapi. För depression har två typer av psykoterapi bäst effekt: kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersionell terapi (IPT).

Psykoterapi ges ofta i kombination med andra behandlingsformer som till exempel antidepressiva läkemedel.

Terapi såsom KBT kan du få genom att träffa en psykolog eller via internet. Vill du veta hur ett första besök hos en psykolog kan se ut så kan du läsa vår intervju med psykologen David Waskuri.

Antidepressiva läkemedel

Ges till personer med medelsvår till svår depression och kan ges i kombination med andra behandlingsformer. Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel. Gemensamt för de flesta läkemedel är att de påverkar nivåerna av signalämnen i hjärnan. 

Likt andra läkemedel kan du drabbas av biverkningar av antidepressiva läkemedel. Hjärtklappning, minskad sexlust och svettningar är några exempel. Får du jobbiga biverkningar ska du inte avbryta behandlingen innan du pratat med din läkare.

Elbehandling – ECT

Kan vara en mycket effektiv behandling för personer med svår depression. Som namnet antyder får du korta pulser av ström genom hjärnan via elektroder som placerats på huvudet. Du är nedsövd under behandlingen och kan ofta åka hem samma dag. Du kan känna dig förvirrad och trött, och även ha lättare huvudvärk efter behandlingen. Detta går dock över. En vanlig ECT-behandling består av fem till tolv behandlingar, två till tre behandlingar i veckan.

Att vara närstående

Att hjälpa en familjemedlem eller vän som har depression är ingen lätt uppgift. Det kan vara svårt att veta vad man kan göra; man är rädd för att göra fel. Personen som är deprimerad kan även verka ointresserad av hjälp, och till och med vara aggressiv. 

Uppmuntra personen att söka vård. Ge inte upp om personen säger nej, ha tålamod. Berätta vilka behandlingar som finns. Du kan erbjuda dig att leta upp behandlingsalternativ åt personen och till och med boka tid hos en psykolog om personen inte orkar.

Det är okej att prata om självmordstankar. Att prata om självmord med någon som har självmordstankar ökar inte risken för självmord. Det är snarare bra att prata om det och kunna sätta ord på sina tankar och känslor.

Närstående kan få hjälp. Även du som är närstående kan behöva stöttning och avlastning. Det du kan göra är att prata med någon om din situation. Närstående kan även söka stöd hos kommunen. Hjälpen kommer i form av samtalsstöd, avlastning i hemmet med hemtjänst och ekonomisk stöd. Anhörigföreningar och organisationer erbjuder hjälp till anhöriga.

En folksjukdom

Depression är ett stort folkhälsoproblem. En av fem (19 %) uppgav att de diagnostiserats med depression minst en gång i livet, enligt den nationella folkhälsoenkäten 2017. Av dessa har en tredjedel fått det mer är en gång.

Enligt världshälsoorganisation, WHO, är depression den enskilt största orsaken till funktionsförlust i världen.