Ångest och oro

Ångest är en oroskänsla som är väldigt vanlig att känna. Det är inte farligt med ångest, utan det är helt normalt och är kroppens sätt att reagera på att något skrämmer dig. Om du känner att känslorna är så pass starka och påverkar ditt liv, bör du söka hjälp.

Linda Nestor, Redaktör
Senast uppdaterad 23 september 2020

Målning av en flicka med ångest.

Symptom på ångest

Ångest kan kännas väldigt olika för olika människor. Det kan kännas som en stark känsla av oro du inte kan kontrollera; du kan börja hyperventilera. Det kan vara som en känsla i kroppen att något dåligt kommer att hända.

Symptom på ångest kan också vara ökad puls, yrsel, aptitlöshet, tryck över bröstet, klump i magen, myrkrypningar i benen, stickningar eller domningar i händer eller fötter, koncentrationssvårigheter, spända käkar, huvudvärk och ögonflimmer.

Ångest kan kännas obehagligt men är inte farligt.

Därför finns ångest

När du får ångest har ditt alarmsystem i kroppen satts på.

Du har utsatts för en fara. Adrenalin pumpas ut i blodet och din kropp förbereder dig på att fly eller slåss. Vad denna fara är beror på vad du anser vara en fara.

Lider du exempelvis av torgskräck så är befolkade offentliga platser ångestskapande. 

Ångest är väldigt vanligt och de flesta människor upplever ångest i mer eller mindre intensitet. De som har lätt för att få ångest har en tendens till att överskatta faror.

Olika ångestsjukdomar

  • Generaliserat ångestsyndrom, Gad: en ständig och okontrollerbar oro.
  • Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD: plågsamma och upprepande minnen av ett trauma.
  • Social fobi: överdriven rädsla för hur man uppfattas av andra.
  • Fobier: stark rädsla för särskilda situationer, objekt, djur eller platser.
  • Tvångssyndrom, OCD: påträngande tvångstankar och tvångshandlingar.
  • Paniksyndrom: återkommande panikattacker under minst en månad.

Panikångest – plötslig ångestattack

En ångestattack kommer ofta som en blixt från klar himmel och med en väldig intensitet. Detta är väldigt obehagligt och många tror att de ska dö eller att de håller på att bli galna.

Det är dock viktigt att veta att panikångestattacker inte är farligt, även fast det känns så. Under en attack ska du försöka uthärda den. Den kommer att gå över.

Vissa personer får bara en panikångestattack i sitt liv, andra får återkommande panikattacker.

Påverkar dessa ångestattacker dig i den grad att du undviker vissa situationer för att du är rädd för att du ska drabbas av en attack ska du söka hjälp. Läs mer om panikångest.

Konsekvenser av långvarig ångest

Att leva med ångest under en längre period kan innebära att du börjar undvika platser och situationer som ökar din ångest. Du hindras från att leva det liv du vill och gör att ångesten tar en större plats i din tillvaro.

Du blir även känsligare för stress, blir otålig och lättirriterad. Långvarig ångest kan leda till sömnproblem som i sin tur förvärrar ångestsymtomen. Det finns även en risk att du utvecklar ett beroende av alkohol och droger för att lindra din ångest.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom, eller generalized anxiety disorder, Gad, på engelska, är en ångestsjukdom som gör att din ångest påverkar ditt liv. På grund av din ångest har du svårt att sköta ditt arbete, dina sociala kontakter och har svårt att skaffa familj.

En person som lider av generaliserat ångestsyndrom får ofta höra av sina vänner att de oroar sig för mycket. Du kan testa om du lider av  ångestsyndrom med vårt ångesttest.

Behandling

Lider du av din ångest eller är drabbad av en ångestsjukdom ska du söka hjälp. Det finns flera olika ångestbehandlingar; du kan få kognitiv psykoterapi i form av beteendeterapi (KBT) eller råd och stöd för sunda vanor. Vid KBT är fokuset att du exponeras för det som du brukar undvika och på sikt blir det lättare för dig att hantera ångesten och lindra besvären. På många håll i landet kan du få KBT-behandling via internet.

Medicin mot ångest i form av antidepressiva läkemedel som SSRI eller SNRI finns också. Behandlingarna har visat goda resultat.

Kontakta först din vårdcentral, och så hjälper de dig vidare med en remiss.

Dämpa ångest tips

Du kan lära dig att hantera ångest, men det kan ta tid. Ångesten kan hindra dig i livet, så det är viktigt att hitta sätt att hantera den. Lider du av ångestsyndrom finns det en del saker du kan göra själv som hjälper dig i stunden och i förebyggande syfte.

Då alla människor är olika så kanske ett råd som fungerar för en person inte fungerar för en annan. Pröva dig fram och känn efter.

Här nedan följer tips på hur du dämpa ångesten.

  • Sov ordentligt – för lite sömn gör din kropp mer sårbar för stress
  • Regelbunden fysisk aktivitet – kroppen producerar må bra-hormoner som motverkar ångest när du tränar
  • Ta några djupa andetag – när du andas ut långsamt känner du dig lugnare
  • Minska kaffe och nikotinintaget – koffein stimulerar centrala nervsystemet och kan utlösa stress och ångest
  • Gör något du gillar – får dig att fokusera på något positivt
  • Ät regelbundet och hälsosamt – Bra kost förbättrar tarmfloran där mycket at må bra-hormonerna produceras
  • Läs på om ångest – när du förstår att ångesten är ofarligt och endast är ett falskt alarm blir det lättare att dämpa den

Fråga

Har du någonsin diagnostiserats med ångest?