Ångest och oro

Ångest är en oroskänsla som är väldigt vanlig att känna. Det är inte farligt med ångest, utan det är helt normalt och är kroppens sätt att reagera på att något skrämmer dig. Om du känner att känslorna är så pass starka och påverkar ditt liv, bör du söka hjälp.

Linda Nestor, Redaktör
Granskad av Annika Sörensen, Specialistläkare inom allmänmedicin
Senast uppdaterad 24 november 2020

Målning av en flicka med ångest.

Symptom på ångest

Ångest kan kännas väldigt olika för olika människor. Det kan kännas som en stark känsla av oro du inte kan kontrollera; du kan börja hyperventilera. Det kan vara som en känsla i kroppen att något dåligt kommer att hända.

Symptom på ångest kan också vara ökad puls, yrsel, aptitlöshet, tryck över bröstet, klump i magen, myrkrypningar i benen, stickningar eller domningar i händer eller fötter, koncentrationssvårigheter, spända käkar, huvudvärk och ögonflimmer.

Ångest kan kännas obehagligt men är inte farligt.

Därför finns ångest

När du får ångest har ditt alarmsystem i kroppen satts på. Du har utsatts för en fara och din kropp gör sig redo för att fly eller slåss . Vad denna fara är beror på, är vad du anser vara en fara. Syftet med ångest handlar således om överlevnad. 

Lider du exempelvis av torgskräck så är befolkade offentliga platser ångestskapande.

Ångest är väldigt vanligt och de flesta människor upplever ångest i mer eller mindre intensitet. De som har lätt för att få ångest har en tendens till att överskatta faror.

Vad händer i kroppen vid ångest?

Det som sker när du upplever fara är att hjärnan skickar signaler till kroppen. Kroppen ökar mängden av stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Hormonerna pumpas ut i blodet och kroppen gör sig redo för att hantera faran. Dina muskler blir spända, pulsen stiger och andningen blir snabbare. 

Olika ångestsjukdomar

  • Generaliserat ångestsyndrom, Gad: en ständig och okontrollerbar oro.
  • Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD: plågsamma och upprepande minnen av ett trauma.
  • Social fobi: överdriven rädsla för hur man uppfattas av andra.
  • Fobier: stark rädsla för särskilda situationer, objekt, djur eller platser.
  • Tvångssyndrom, OCD: påträngande tvångstankar och tvångshandlingar.
  • Paniksyndrom: återkommande panikattacker under minst en månad.

Panikångest – plötslig ångestattack

En ångestattack kommer ofta som en blixt från klar himmel och med en väldig intensitet. Många känner stort obehag och tror att de ska dö eller att de håller på att bli galna. 

Panikångest känns tydligt i kroppen. Dock är det inte alla som förstår att de kroppsliga reaktionerna beror på panikångest. Det är vanligt att tro att det är något fysiskt fel i kroppen, vilket i sin tur kan förstärka ångesten. 

Vanliga tecken på panikångest:

  • Svårt att andas, tryck över bröstet.
  • Hjärtat slår snabbt eller hårt.
  • Ont i magen eller illamående
  • Torr i munnen.
  • Svettas, frossa.
  • Yrsel.
  • Darrar, skakar.

Det är dock viktigt att känna till att en panikångest inte är farlig, även fast det känns så. Under en attack ska du försöka uthärda den. Den kommer att gå över. Vissa personer får bara en panikångestattack i sitt liv, andra får återkommande ångestattacker.

Påverkar dessa ångestattacker dig i den grad att du undviker vissa situationer eller platser för att du är rädd för att du ska drabbas av en attack ska du söka hjälp hon vårdcentralen eller en psykolog. Är du under 25 år kan du vända dig till elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Läs mer om panikångest.

Hantera en panikångestattack

Det går att hantera panikångest med olika knep, men det kan ta tid. Det är viktigt att du lär dig dessa knep så att panikångesten inte påverkar din vardag. En del av dessa knep hjälper dig i stunden, medan andra hjälper dig på sikt (se sektionen “Dämpa ångest tips” längre ner). Pröva dig fram. Alla knep fungerar inte för alla.

Gör så här när du känner att en panikångestattack är på väg:

  • Sätt dig på en stol och tryck ner fötterna mot marken. Observera hur det känns.
  • Beskriv vad som händer just nu för dig själv. 
  • Låt dina tankar och känslor vara som de är, dämpa dem inte.
  • Andas lugnt. Notera andningen genom att lägga en hand på magen.
  • Vänta och känn efter om ångesten minskar. Efter en stund blir det lugnare.

Om du börjar hyperventilera kan det kännas svårt att andas och du kan känna dig yr och svimfärdig. Detta beror på att du andas ut mer koldioxid än normalt. Försök att bete dig som om du vore lugn genom att slappna av i axlarna och händerna. Att bete sig lugn under en ångestattack kan få dig att andas normalt igen. När du börjar andas normalt igen börjar de obehagliga symtomen försvinna. 

Konsekvenser av långvarig ångest

Att leva med ångest under en längre period kan innebära att du börjar undvika platser och situationer som ökar din ångest. Du hindras från att leva det liv du vill och gör att ångesten tar en större plats i din tillvaro.

Du blir även känsligare för stress, blir otålig och lättirriterad. Långvarig ångest kan leda till sömnproblem som i sin tur förvärrar ångestsymtomen. Det finns även en risk att du utvecklar ett beroende av alkohol och droger för att lindra din ångest.

Man med ångest sitter på en soffa och tar sig för pannan

Långvarig ångest kan leda till stress, otålighet och irritation. Foto: Nik Shuliahin/Unsplash

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom, eller generalized anxiety disorder, Gad, på engelska, är en ångestsjukdom som gör att din ångest påverkar ditt liv. På grund av din ångest har du svårt att sköta ditt arbete, dina sociala kontakter och har svårt att skaffa familj.

En person som lider av generaliserat ångestsyndrom får ofta höra av sina vänner att de oroar sig för mycket. Du kan testa om du lider av  ångestsyndrom med vårt ångesttest.

Behandling

Lider du av din ångest eller är drabbad av en ångestsjukdom ska du söka hjälp. Det finns flera olika ångestbehandlingar; du kan få kognitiv psykoterapi i form av beteendeterapi (KBT) eller råd och stöd för sunda vanor. Vid KBT är fokuset att du exponeras för det som du brukar undvika och på sikt blir det lättare för dig att hantera ångesten och lindra besvären. På många håll i landet kan du få KBT-behandling via internet.

Medicin mot ångest i form av antidepressiva läkemedel som SSRI eller SNRI finns också. Behandlingarna har visat goda resultat.

Kontakta först din vårdcentral, och så hjälper de dig vidare med en remiss.

Dämpa ångest tips

Du kan lära dig att hantera ångest, men det kan ta tid. Ångesten kan hindra dig i livet, så det är viktigt att hitta sätt att hantera den. Lider du av ångestsyndrom finns det en del saker du kan göra själv som hjälper dig i stunden och på sikt.

Då alla människor är olika så kanske ett råd som fungerar för en person inte fungerar för en annan. Pröva dig fram och känn efter.

Här nedan följer tips på hur du dämpa ångesten.

  • Sov ordentligt – för lite sömn gör din kropp mer sårbar för stress. Har du svårt att sova kan du ta små vilopauser.
  • Regelbunden fysisk aktivitet – kroppen producerar må bra-hormoner som motverkar ångest när du tränar. Regelbunden fysisk aktivitet gör det även lättare att slappna av och sova.
  • Ta några djupa andetag – när du andas ut långsamt känner du dig lugnare.
  • Minska kaffe och nikotinintaget – koffein stimulerar centrala nervsystemet och kan utlösa stress och ångest.
  • Gör något du gillar – får dig att fokusera på något positivt.
  • Ät regelbundet och hälsosamt – Bra kost förbättrar tarmfloran där mycket av må bra-hormonerna produceras.
  • Läs på om ångest – när du förstår att ångesten är ofarligt och endast är ett falskt alarm blir det lättare att dämpa den.
  • Fundera på stressfaktorer – vad gör dig stressad? Identifiera stressfaktorerna och försök att hitta sätt att minska stressen.

Att vara närstående till någon med ångest

Som närstående kan man känna sig maktlös; det kan till och med vara skrämmande när någon får en ångestattack. Man vill stötta men vet inte vad man ska göra.

Som närstående kan du vara ett stöd genom att lyssna. Personen med ångest kan tycka det känns skönt och betryggande att det finns någon som bryr sig och är villig att lyssna. 

Se till att du själv är påläst om ämnet. Att förstå att ångest inte är farligt kan kännas betryggande för dig och du kan påminna personen med ångest detta, även om det känns farligt. Uppmuntra även personen att lära sig mer själv, och vad man kan göra för att bli bättre. 

Om du som närstående behöver stöd så kan du ansöka om anhörigstöd från kommunen. Stödet kommer i olika former, men vanligtvis får du samtalsstöd. Du kan även vända dig till olika anhörigföreningar som kan ge råd och stöd. Du kan få prata med andra som har gått igenom det du går igenom. 

Dela med dig

Hur känns ångest för dig? Hjälp andra att förstå vad ångest innebär.
Vi kommer att publicera din anonyma berättelse så småningom.