En översiktsartikel från 2018 visar att depression är vanligt förekommande när kvinnor går in i klimakteriet. Risken verkar sjunka inom 2-4 år efter sista mensen. Forskarna är däremot inte säkra på varför depression är mer vanligt under det första stadiet av klimakteriet, men spekulerar i att det är en kombination av fysiologiska och psykosociala faktorer.

Fysiologiska faktorer

När kvinnor börjar gå in klimakteriet förändras hormonnivåerna. Detta påverkar hjärnans kemi, struktur och funktion. 

Det kvinnliga könshormonet östrogen reglerar vissa neurotransmittorer såsom serotonin och noradrenalin, som i sin tur reglerar vårt humör. När östrogen-nivåerna sjunker påverkar det seretonin och noradrenalin. 

Vissa personer är mer känsliga för hormon-relaterade humörsvängningar. Uppfyller du något av följande kan du ligga i riskzonen:

• Du har haft depression tidigare.
• Familjehistoria av depression.
• Du har haft premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS).
• Du har haft förlossningsdepression.

Forskarna poängterar dock att risken för depression är hög för alla kvinnor som går in i klimakteriet, oavsett deras personliga eller familjehistoria.

Psykosociala faktorer

Psykologiska och sociala faktorer kan också påverka psykiska hälsan. För en del kvinnor kan klimakteriet innebära:

• Att man börjar bli gammal, vilket vissa ser som något negativt.
• Känner sig inte ungdomlig eller kvinnlig längre.
• Klimakteriesymtom påverkar deras förmåga att arbete.
• Vardagen känns mer stressfylld.

Känslor som dessa kan påverka psykiska hälsan och leda till att man känner sig nedstämd och orolig. 

Övriga orsaker

Depression kan orsakas av ytterligare faktorer utöver klimakteriet.

Kroniska besvär kan vara en riskfaktor, och kan infalla samtidigt som klimakteriet.

Livsstilen påverkar hur vi mår och hur vi lyckas hantera olika situationer. Det finns en koppling mellan depression och olika livsstilsval, särskilt rökning och fysisk aktivitet. Personer som tränar regelbundet har bättre motståndskraft mot stress jämfört med inaktiva personer. 

Kirurgisk borttagning av äggstockarna kan resultera i att man går in i klimakteriet tidigare än normalt. Detta kan orsaka stress och nedstämdhet. 

Behandling 

Behandling av depression sker främst med en kombination av antidepressiva läkemedel och psykoterapi. 

För depression under klimakterie kan läkare ordinera selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Båda typerna påverkar nivåerna av neurotransmittorer och lindrar symtomen av depression.

Psykoterapi kallas även för samtalsterapi. Regelbundna samtal med en psykolog kan identifiera orsakerna till depression, samt hjälpa dig att förstå och hantera dina känslor. Det finns olika typer av psykoterapier, till exempel kognitiv beteendeterapi, dialektiskt beteendeterapi och psykodynamisk terapi. För dig som föredrar terapi i hemmet så erbjuder offentliga och privata aktörer internetbaserad terapi. Det enda du behöver är en dator, mobil eller surfplatta och en internetuppkoppling.

Egenvård

Som nämnts tidigare har din livsstil en stor inverkan på din psykiska hälsa. Genom att göra livsstilsförändringar kan du lindra depressionssymtomen under klimakteriet.

• Regelbunden fysisk aktivitet. När vi är aktiva frigör kroppen må-bra-hormoner.
• Sluta röka
• Minska konsumtion av koffein och alkohol, särskilt om du har svårt att sova.
• Utöva avslappningsövningar, yoga eller meditation.