Schizofreni

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen och innebär att du har svårt att skilja på verklighet och fantasi. Du har hallucinationer eller vanföreställningar. Som sjuk kan det vara svårt att förstå att man är drabbad, vilket gör att tillståndet är svårare att behandla. Behandling som gör att du kan få en fungerande vardag finns om du behandlas tidigt.

Dudi Warsito, PhD i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 11 september 2020
Kvinna med schizofreni

Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där patienten upplever verkligheten annorlunda. Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen.

Vad är schizofreni?

Vid schizofreni är gränsen mellan verklighet och fantasi utsuddad. Personer med schizofreni hallucinerar och har svårt att skilja på vad som är verkligt och vad som är fantasi. Av denna anledning saknar ofta den drabbade sjukdomsinsikt, vilket gör att man inte söker vård i tid.

För att diagnostiseras med schizofreni måste sjukdomen ha varat i minst 6 månader och du måste ha svårt att hantera vardagen. Idag lever 35 000 svenskar med sjukdomen.

Symtom

Det som kännetecknar sjukdomen är psykoser, det vill säga hallucinationer och vanföreställningar som upplevs via alla sinnen. Schizofreni förändrar dina tankar och beteende. Tidiga symtom kan vara svåra att upptäcka då sjukdomen utvecklas under en lång period. Ofta diagnostiseras du under tonåren eller som ung vuxen.

Vanliga symtom

  • Hallucinationer i form av ljud såsom röster som kommentarer. Rösterna kan befalla den drabbade att göra saker. Om personen gör som rösten säger kan det bli farligt.
  • Hallucinationer i form av illusioner; du ser saker som egentligen inte finns. Till exempel döda personer, otäcka och förvrängda varelser eller småkryp.
  • Du är övertygad om att du är förföljd eller hotad till livet, fast omgivningen vet att det inte stämmer.
  • Du tolkar en sak eller händelse som något annat.
  • Du känner dofter som ingen annan känner.

Andra symtom

  • Svårt att sova före, under och efter en psykos.
  • Ångest.
  • Känner dig tom eller apatisk.
  • Självmordstankar.
  • Känslig för olika intryck. Varierar från dag till dag.
  • Svårt att planera och uträtta saker hemma.
  • Svårt med studier och arbete.
  • Du blir inåtvänd.

Symtomen kommer ofta i episoder, där symtomen under vissa perioder är kraftigare följt av en period av få eller inga symtom.

Positiva och negativa symtom

Symtomen för schizofreni kan delas in i positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom är förändringar i tankar och beteende som beror på hallucinationer och vaneställningar. Negativa symtom är när du blir inåtvänd, drar dig tillbaka, apatisk och tappar intresset för sociala aktiviter.

Orsaker till schizofreni

Den exakta orsaken är fortfarande oklar men forskarna tror att den största riskfaktorn är ärftlighet. Man har hittat flera gener som tillsammans bidrar till sjukdomen. Studier har främst skett på tvillingar. Bland enäggstvillingar, om ena tvillingen insjuknar i schizofreni är risken för den andra att insjukna 50 procent. Bland tvåäggstvillingar är siffran en åttondel.

Hjärnskador under foster- eller spädbarnsperioden kan även bidra till insjuknande. Faktorer som stress, fysiska eller psykiska påfrestningar bidrar också. Sömnbrist, näringsbrist, alkohol- och drogmissbruk gör dig mer sårbar för att utveckla schizofreni.

Mest troligt beror schizofreni på en kombination av genetik och yttre faktorer.

Behandling

Målet med behandlingen är att du ska få en vardag du trivs med och kan utföra aktiviteter som får dig att må bra genom att minska hallucinationerna och vanföreställningarna. Det kan ta flera år och kräva olika former av behandling för att bli bra igen.

Vanligen sker behandling av schizofreni med psykoterapi och antipsykotiska läkemedel. Men kan även innefatta utbildning och gruppträffar.

En tredjedel blir helt friska med hjälp av medicinering under livet, en tredjedel får leva med sjukdomen men mår bättre tack vara behandling, den sista tredjedelen blir inte av med sjukdomen och får svårigheter i livet på grund av det. Sjukdomen blir dock lindrigare med åren.

Ju tidigare du få behandling, desto större är chansen att du återhämtar dig.

Du kan undvika återfall

Det finns en risk för återfall. Vanliga orsaker till återfall kan inkludera följande:

  • Slutar ta dina läkemedel. Om dina läkedel ger dig biverkningar ska du prata med din läkare innan du slutar ta dem.
  • För mycket stress. För mycket stress kan utlösa psykoser. Se till att minska stressen.
  • Hamnar i konflikt med en närstående. Med psykopedagogisk intervention (PPI) kan du och din närstående tillsammans se till att det blir bra mellan er igen.
  • Alkohol och droger. Missbruk gör dig mer sårbar för sjukdomen.
  • Lär dig känna igen tidiga tecken. Om du känner igen tidiga symtom kan du få vård i ett tidigt skede.
  • Du saknar en krisplan. Du och en närstående bör komma överens med en läkare eller kontaktperson om vad ni ska göra om du blir sjuk igen.

Liknande diagnoser

Det är inte alltid lätt att diagnostisera schizofreni. Har du många olika symtom kan psykologen misstänka att du har en närliggande diagnos som bipolär sjukdom eller schizoaffektivt syndrom.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) kännetecknas av perioder av nedstämdhet och depression, och perioder av mani. Mellan skoven kan du må så pass bra att du kan leva ett fullt normalt liv. En del hallucinerar och hör röster.

Schizoaffektivt syndrom

Schizoaffektivt syndrom kan enkelt beskrivas som en kombination eller ett mellanting av schizofreni och bipolär sjukdom. Du drabbas av både psykoser och svängningar i stämningsläget. Sjukdomen upplevs som förvirrande och dramatisk, psykoserna kan vara väldigt kraftiga.

Är inte en multipel personlighetsstörning

Det är lätt att förväxla schizofreni med multipel personlighetsstörning. Ordet schizofreni betyder nämligen kluven personlighet. Schizofreni är inte alls lik multipel personlighetsstörning där den drabbade har flera olika personligheter eller så kallade alter egon. En schizofren person har bara en personlighet. Men hallucinationerna gör att en schizofren person beter sig annorlunda och kan uppfattas som olika personligheter.