1. Puberteten

Puberteten är en period då det händer extra mycket i kroppen. Hormonella förändringar påverkar hur tonårsflickor mår och känner sig, samt hur de ser på sin omgivning. 

Under puberteten utvecklas ens sexuella identitet, pressen på att göra bra ifrån sig i skolan ökar och konflikter med sina föräldrar är inte ovanligt. Allt detta påverkar tonårsflickors psykiska hälsa. 

Puberteten börjar även tidigare hos flickor än hos pojkar, vilket kan förklara varför depression är vanliga bland kvinnor.

2. Premenstruella besvär 

De flesta kvinnor drabbas av premenstruellt syndrom, PMS. Symtom såsom uppsvälld mage, led- och muskelvärk, huvudvärk, trötthet och känsliga bröst är vanligt förekommande. Utöver fysiska symtom är PMS även förknippat med ångest, depression och humörsvängningar. 

Symtomen gör det svårare att hantera vardagssysslor, jobb och skola, vilket kan en att må ännu sämre. 

3. Graviditet

Under graviditeten sker stora hormonförändringar som påverkar ens mående. Det finns även andra faktorer som kan bidra till depression under graviditeten:

• Stress
• Livsstilsförändringar
• Svårare att utföra sitt arbete
• Relationsproblem
• Brist på socialt stöd
• Oväntad eller oönskad graviditet
• Depression tidigare i livet

4. Förlossningsdepression

En del nya mödrar känner sig ledsna, arga och lättirriterade. Dessa känslor är helt normala och brukar gå över efter någon vecka eller två. Men i vissa fall kan känslorna hålla i sig under en betydligt längre period. Detta kallas för förlossningsdepression. 

Tecken och symtom på förlossningsdepression:

• Gråter mer och oftare än vanligt
• Låg självkänsla – du känner dig som en dålig mamma
• Ångest och apatisk
• Svårt att sova även om bebisen sover
• Svårt med de dagliga sysslorna
• Du vill skada barnet
• Självmordstankar

Förlossningsdepression är allvarligt och något som du bör söka vård för. Tillståndet kan kopplas till hormonförändringar, amningsproblem, förväntningar på att vara en bra mamma och otillräckligt socialt stör.

5. Klimakteriet

Risken att drabbas av depression ökar när klimakteriet börjar. De flesta kvinnor som går igenom klimakteriet blir inte sjuka i depression men följande faktorer kan öka risken:

• Dålig sömnkvalitet
• Historia av ångest eller depression
• Stressfyllda händelser i livet
• Viktuppgång
• För tidig klimakterie

6. Livsomständigheter och kultur

Depression hos kvinnor beror inte endast på biologiska faktorer. Miljö och kultur kan också bidra till kvinnors psykiska mående. Även men påverkas av dessa faktorer, dock i lägre utsträckning.

Följande faktorer kan öka risken för depression hos kvinnor:

Fattigdom. Kvinnor lever i fattigdom i högre utsträckning än män, enligt statistik från FN. Fattigdom skapar oro för framtiden och tillgången till vård och andra nödvändiga resurser är begränsad. Dessa bekymmer ger upphov till ångest och depression.

För mycket arbete. Kvinnor har ofta flera måsten. De måste sköta sitt vanliga arbete utanför hemmet men har också ansvar för att sköta hemmet. När ens barn är sjuk är det oftast mamman som är hemma och tar hand om barnet.

Sexuella övergrepp. Det är vanligare att kvinnor utsätts för sexuella övergrepp än män. Utsatta unga tjejer och kvinnor löper högre risk att drabbas av depression någongång i livet är kvinnor som inte blivit utsatta för övergrepp.