Jag heter Carola Embretsen och vikarierar just nu som samordnare på (H)järnkoll Gävleborg och jag har levt med psykisk ohälsa under många år. Jag har bland annat levt i en kronisk depression under 6 års tid, samtidigt som jag har kämpat med Generaliserat ångestsyndrom och socialfobi dagligen. Idag mår jag mycket bättre, men den här resan har lärt mig en hel del om hur jag anser att anhöriga bör vara och inte vara. Här är mina bästa tips till dig som anhörig till någon med psykisk ohälsa.

Inte vara dömande

Det är viktigt att se på psykisk ohälsa på samma sätt som fysisk ohälsa och därmed bör vi bemöta personer med psykisk ohälsa på samma sätt som någon med fysisk ohälsa, alltså utan att skuldbelägga, döma och klandra. Skillnaderna är egentligen inte så stora, eftersom att fysiologiska faktorer även finns vid psykisk ohälsa. Det är alltså inte personen själv som kan styra sina tankar och känslor och det ligger ofta fysiologiska faktorer bakom som påverkar psykisk ohälsa. Det är viktigt att skilja på personen och sjukdomen, till exempel så har en person med psykisk ohälsa en depression, den är inte deprimerad. Genom att göra en individs sjukdomssymptom till personliga egenskaper så läggs en del skuld på personen på ett sätt som inte sker med personer med fysisk ohälsa.

Läs på

Som anhörig kan du få stor nytta av att läsa på och lära dig mer om din vän eller familjemedlems psykiska ohälsa. Detta kan ge dig en ökad förståelse och underlättar din roll som anhörig. I mitt arbete som ambassadör för (H)järnkoll så har jag fått veta att anhöriga har fått en helt annan förståelse för personer med psykisk ohälsa när de har lyssnat på en ambassadör som har föreläst om ämnet.

Visa respekt

Som anhörig bör du ha respekt för personen när den inte orkar att ses eller att delta i någon aktivitet. Att bli sur eller att anklaga personen för att den drar sig ur, säger nej eller avbokar medför bara att personen får dåligt samvete, vilket kan resultera i att personen mår ännu sämre. Istället är det bättre att säga till personen att det är okej och att ni kan ta det en annan gång.

Visa att du bryr dig

Om personen inte hör av sig, inte svarar på samtal eller på sms och du vet att personen inte är i fara utan att det handlar om att personen inte har kraften att vara aktiv i sociala relationer så ta det inte personligt. En person som mår psykisk dåligt kan vara så utmattad av sin psykiska ohälsa att det inte finns kraft över till att höra av sig eller att ge respons tillbaka. Trots att personen inte ger respons så bör du som anhörig stanna kvar och visa att du finns och att du bryr dig om honom/henne. Det underlättar och betyder otroligt mycket om du som anhörig fortsätter att visa att du bryr dig trots att personen själv inte orkar ge någon respons tillbaka. Bara att få en inbjudan eller att människor fortsätter att fråga om personen vill följa med betyder otroligt mycket. Det är lätt att bli bortglömd när en mår dåligt och att förlora sitt sociala umgänge kan få personen att må ännu sämre. Under min sjukdomsperiod så har jag uppskattat när personer har hört av sig utan att kräva något tillbaka, som till exempel att få ett sms där någon skriver – jag tänker på dig och saknar dig, jag vet att du har det svårt nu och jag finns här om du behöver mig, men om du inte orkar svara på detta sms just nu så förstår jag varför och det gör inget.

Ge gåvor

En person med psykisk ohälsa uppskattar blommor, en chokladask, ett krya på dig kort eller färdiglagade matlådor minst lika mycket som någon med fysisk ohälsa. Varför finns det en slags outtalad norm om att vi inte gör dessa saker för personer med psykisk ohälsa utan bara för dem med fysisk ohälsa.

Öppen dialog

Något som är oerhört viktigt är att våga prata om självmord. Att prata om självmord väcker inte den björn som sover! Det är bara en myt. Var inte rädd för det, utan våga fråga och var ett stöd.

Lyssna

Att tro på, lyssna och att ta på allvar är något som personen behöver av sina anhöriga. Du kanske inte förstår eller tycker att det personen säger verkar logiskt, men du behöver inte förstå. Om du inte förstår, försök ändå ta det personen säger på allvar och lita på att det den säger är sant för den.

Säg inte ”ta dig i kragen”

Att uppmuntra en person som mår psykiskt dåligt till att ta sig i kragen, rycka upp sig eller tänka positivt är säkert något som sker av välvilja. Men det är egentligen både kontraproduktivt och ganska kränkande för en person med psykisk ohälsa att höra. Det går liksom inte att tänka sig fri en depression, lika lite som det går att tänka sig fri en förkylning. Om det hade fungerat så hade personen redan ”tagit sig i kragen” för länge sedan.

Ta hjälp utifrån

Som anhörig är det viktigt att tänka på sig själv också, självklart ska vi vara ett stöd för personer som mår dåligt, men vi måste även få möjlighet till återhämtning emellanåt och även få stöd själva. Ett sätt att få stöd är att vända sig till ett anhörigcenter som är specialiserade på att hjälpa anhöriga till personer med fysisk eller psykisk sjukdom. Våga ta hjälp utifrån och be om avlastning.

Denna artikel publicerades först på Dagens Hälsa.