Stress kan göra oss psykiskt sjuka

Tillfälligt stresspåslag gör oss mer alerta så att vi kan utföra krävande uppgifter. Men om kroppen inte får varva ner igen kan stressen bli skadlig som negativt påverkar vår mentala hälsa.

Dudi Warsito, PhD i medicinsk vetenskap
Senast uppdaterad 15 maj 2020
Två personer har bråttom

Stress kan göra oss psykisk sjuka.

När vi blir stressade utsöndrar cellerna stresshormoner som gör oss mer alerta och förbereder kroppen för ett utomstående hot. Förr i tiden var stressreaktionen nödvändig för vår överlevnad. I det moderna samhället behöver vi sällan kämpa fysiskt för att överleva. Trots det, händer samma saker i kroppen när du utsätts för ett hot eller springer för att hinna med tåget.

Kortvarig stress är bra

Även om vi i det moderna samhället inte behöver kämpa fysiskt för att överleva, har stressreaktionen andra positiva effekter. Stressreaktionen som gör oss vakna och alerta kan utnyttjas så att vi blir bättre vid sporter och andra utmanande situationer. Våra reaktioner blir kvickare. Stress till följd av en olycka kan också göra så att blodet koagulerar snabbare.

Stress är i grunden någonting som gör att vi kan mobilisera kraft och energi vid utmanande och krävande situationer. Så länge stressen är kortvarig så att kroppen får återhämta sig är stress någonting positivt.

Långvarig stress påverkar psykiska hälsan

Stressen blir skadlig om den är så omfattande att vi inte kan hantera den eller inte får återhämta oss. Hur vi hanterar stress är individuellt, och eftersom stress påverkar kroppens alla delar kan symtomen för negativ stress variera. Vid långvarig stress är det vanligt med ångest, depression, nedstämdhet, sömnproblem och minnessvårigheter. Fysiska besvär som muskelvärk och magproblem är också vanligt.

Viktigt med återhämtning

Det är viktigt att kroppen med jämna mellanrum får återhämta sig, både fysisk och psykiskt. När kroppen återhämtar sig handlar det om att varva ner och fylla på energidepåerna igen. Får inte kroppen återhämta sig blir man snabbt trött och man mår inte bra. I längden finns risken att drabbas av utmattningssyndrom och psykisk ohälsa. När vår kropp är frisk och mår bra hanterar vi stress bättre och undviker psykiska och fysiska problem. Det är således viktigt att lyssna på kroppens signaler.

Återhämtning och förebyggande åtgärder

Efter ett stresspåslag bör hjärnan få vila. Avslappningsövningar, titta på tv, läsa en bok, lyssna på musik eller ligga på soffan och göra ingenting räknas som återhämtning. Detsamma gäller fysisk aktivitet som träning och socialt umgänge. Det absolut viktigaste dock är sömnen. Sju till åtta timmars sömn rekommenderas. Sömn är inte enbart viktig för återhämtning, men även i förebyggande syfte.

Regelbunden fysisk aktivitet gör att du blir starkare, både fysiskt och psykiskt, och kan hantera stress bättre.

Att arbeta med din egen inställning till de krav som ställs i livet och försöka lägga upp din tillvaro efter de krav som du kan hantera är andra sätt att hantera stress. Är ditt liv fylld med situationer som gör dig stressad kan det vara bra att i förväg planera dina vardagssysslor såsom handla mat, matlagning, tvätt och betala räkningar. På så sätt får du kontroll över ditt liv och undviker spontana och oväntade inslag som kan vara stressande.