Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där patienten upplever verkligheten annorlunda. Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen.

Vad är schizofreni?

Personer med schizofreni hallucinerar och har svårt att skilja på vad som är verkligt och vad som är fantasi. Många förstår inte att man är sjuk och söker därför inte vård.

För att diagnostiseras med schizofreni måste sjukdomen ha varat i minst 6 månader och du måste ha svårt att hantera vardagen. Idag lever 30 000 – 40 000 svenskar med sjukdomen.

Symtom på schizofreni

Det som kännetecknar sjukdomen är hallucinationer, tankestörningar och vanföreställningar som upplevs via alla sinnen. Schizofreni förändrar dina tankar och beteende. Tidiga symtom kan vara svåra att upptäcka då sjukdomen utvecklas under en lång period. Ofta diagnostiseras du under tonåren eller som ung vuxen.

Vanliga symtom

• Hallucinationer i form av ljud såsom röster som kommentarer. Rösterna kan befalla dig att göra saker.
• Hallucinationer i form av illusioner. Du ser saker som egentligen inte finns. Till exempel döda personer, otäcka och förvrängda varelser eller småkryp.
• Du är övertygad om att du är förföljd eller hotad till livet, fast omgivningen vet att det inte stämmer.
• Du känner dofter som ingen annan känner.

Andra symtom

• Svårt att sova före, under och efter en psykos.
• Ångest.
• Känner dig tom eller apatisk.
• Självmordstankar.
• Känslig för olika sinnesintryck som ljus och ljud. Varierar från dag till dag.
• Svårt att planera och uträtta saker hemma.
• Svårt med studier och arbete.
• Du blir inåtvänd.

Symtomen kommer ofta i episoder, där symtomen under vissa perioder är kraftigare följt av en period av få eller inga symtom.

Positiva och negativa symtom

Symtomen för schizofreni kan delas in i positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom är symtom som läggs till, som till exempel förändringar i tankar och beteende som beror på hallucinationer och vaneställningar. Motsatsen är negativa symtom, till exempel att du tappar intresset för sociala aktiviter, blir apatisk, glömsk, förlorar förmågan att kommunicera med andra.

Orsaker till schizofreni

Den exakta orsaken är fortfarande oklar, men forskarna tror att det är en kombination av genetik, fysiska och psykiska faktorer som bidrar. Man har hittat flera gener som tillsammans bidrar till sjukdomen. Studier har främst skett på tvillingar. Bland enäggstvillingar, om ena tvillingen insjuknar i schizofreni är risken för den andra att insjukna 50 procent.

Hjärnskador under foster- eller spädbarnsperioden kan även bidra till insjuknande. Faktorer som stress, fysiska eller psykiska påfrestningar bidrar också. Sömnbrist, näringsbrist, alkohol- och drogmissbruk gör dig mer sårbar för att utveckla schizofreni.

Mest troligt beror schizofreni på en kombination av genetik och yttre faktorer.

Behandling

Målet med behandlingen är att du ska få en vardag du trivs med och kan utföra aktiviteter som får dig att må bra genom att minska hallucinationerna och vanföreställningarna. Det kan ta flera år och kräva olika former av behandling för att bli bra igen.

Vanligen sker behandling av schizofreni med psykoterapi och antipsykotiska läkemedel. Men kan även innefatta utbildning och gruppträffar.

Ju tidigare du få behandling, desto större är chansen att du återhämtar dig.

Du kan undvika återfall

Det finns en risk för återfall. Vanliga orsaker till återfall kan inkludera följande:

• Slutar ta dina läkemedel. Om dina läkedel ger dig biverkningar ska du prata med din läkare innan du slutar ta dem.
• För mycket stress. För mycket stress kan utlösa psykoser. Se till att minska stressen.
• Hamnar i konflikt med en närstående. Med psykopedagogisk intervention (PPI) kan du och din närstående tillsammans se till att det blir bra mellan er igen.
• Alkohol och droger. Missbruk gör dig mer sårbar för sjukdomen.
• Inte lägger märke till tidiga tecken.
• Du saknar en krisplan. Du och en närstående bör komma överens med en läkare eller kontaktperson om vad ni ska göra om du blir sjuk igen.

Liknande diagnoser

Det är inte alltid lätt att diagnostisera schizofreni. Har du många olika symtom kan psykologen misstänka att du har en närliggande diagnos som bipolär sjukdom eller schizoaffektivt syndrom.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) kännetecknas av perioder av nedstämdhet och depression, och perioder av mani. Mellan skoven kan du må så pass bra att du kan leva ett fullt normalt liv. En del hallucinerar och hör röster.

Schizoaffektivt syndrom

Schizoaffektivt syndrom kan enkelt beskrivas som en kombination eller ett mellanting av schizofreni och bipolär sjukdom. Du drabbas av både psykoser och svängningar i stämningsläget. Sjukdomen upplevs som förvirrande och dramatisk, psykoserna kan vara väldigt kraftiga.