Forskare ifrågasätter din vinter-depp
Forskare har utvärderat om depression verkligen ökar under vinterhalvåret eller om det kan kopplas till hur många timmar solljus vi får under dagen.
Årstidsbunden depression, även kallad Seasonal Affective Disorder eller SAD på engelska blev under 1990-talet en etablerad form at depression som styrs av årstidsskiften. I perioder med mindre solljus under dagen kan symtom som trötthet, nedstämdhet och till och med ökat sug efter socker och kolhydrater göra sig märkta och kan klassas som årstidsbunden depression. Men forskare i USA ifrågasätter nu diagnosen efter en stor genomgång av depressionsfall i befolkningen.
Varje år genomför USAs motsvarighet till Folkhälsomyndigheten en telefonundersökning för att kartlägga depression i landet. Forskare använde sig av resultaten för att hitta en koppling mellan depression och årstid, ljustimmar om dagen eller vilken breddgrad vi bor på. Men de fann ingen ökad tendens till depression under vintern eller i delar av landet som får mindre ljus under dagen. De såg däremot de etablerade tendenserna att kvinnor och arbetslösa i högre utsträckning drabbas av depression.
Liknande resultat har framkommit av studier i Norge och forskare tror att det kan ha att göra med hur vi pratar om depression. De studier som har stödjer årstidsbunden depression har ofta använt sig av ledande frågor som uppmuntrar personer att göra en koppling mellan sina depressionssymtom och vilken tid på året de gör sig märkta.
Ytterligare studier som ifrågasätter diagnosen har visat att ljusterapi, en vanlig behandlingsmetod för årstidsbunden depression, bara har en liten effekt jämfört med placebo och endast har effekt på kort sikt, ett par veckor. Men resultaten är inte bevis på att årstidsbunden depression inte existerar. Det kan dock vara så ovanligt att det inte märks bland depressionstrender i en hel befolkning.