Dans dämpar ångesten hos tonårstjejer

Tack vare forskare Anna Duberg har en ny studie tagits fram som ska hjälpa yngre tjejer att må bättre. Det visade sig att de deltagande tjejerna upplevde regelbunden dansträning som en fristad från vardagens prestationer och stress.


Då den psykiska ohälsan hos tonårstjejer ökat lavinartat de senaste åren, har forskaren Anna Duberg från Universitetssjukvårdens Forskningscentrum tagit fram en undersökning som inkluderar regelbunden dans i åtta månader.

De tjejer som ingick i studien var mellan 13-18 år och var de som frekvent besökte skolhälsovården för problem som huvudvärk, magvärk, nedstämdhet, ångest, oro och stress.

–När tjejerna insåg att alla i gruppen hade stress-relaterade problem utav någon form så försvann stigmat direkt. Det känns skönt att veta att man inte är ensam om att känna så, säger Anna Duberg till Dagens Hälsa.

Besöken till skolsköterskan minskade med hela 54 procent

Danslektionerna höll till efter skoltid vars genrer varierade mellan afrikansk dans, showjazz och streetdance.

Dansen stärkte tjejernas självkänsla

Då dansen är så pass individanpassad så skapade det en stark självkänsla hos de deltagande tjejerna och fick dem att tro på sig själva.

Efter en period fick skolsköterskorna mindre att göra då de kroppsliga besvären såsom huvudvärk, stressrelaterad mental ohälsa och dessutom användning av smärtstillande medicin minskade hos deras besökare.

– Besöken till skolsköterskan minskade med 54 procent från de tjejer som var med i dansgruppen. Till skillnad från kontrollgruppen som minskade med 24 procent, säger Anna Duberg.

Instruktören och forskaren Anna Dubergs dansstudie har spridits runtom i Europa.

Instruktören och forskaren Anna Dubergs dansstudie har spridits runt om i Europa.

En prestationsfri atmosfär

– Det som framkom i studien var att tjejerna tyckte det var jätteviktigt att få ha dansen som en fristad. Att bara få vara en stund utan press från skolan eller dylikt, säger Anna Duberg.

Rörelserna och musiken gav hjärnan en paus från negativa tankemönster eftersom deras fokus hamnade på dansens koreografi.

Nu hoppas Anna Duberg att dansen blir ett självklart behandligsalternativ för flickor med psykisk ohälsa i tonåren. Hon har redan utbildat 60 nya instruktörer i landet och nya grupper har startat från Malmö till Haparanda.

– Eftersom det inte finns någonting som liknar det vi gjort gällande psykisk ohälsa hos tonårstjejer så har vi sett intresse från inte bara Sverige, utan även Storbritannien, Norge och Grekland. Det är roligt. Jag hoppas att det får stor spridning, det är en enkel insats som kan göra stor skillnad.

Dansande-tjejer

Vad händer med kroppen när vi dansar?

  1. HJÄRNAN. Musikens rytmer får igång en del av hjärnan som bearbetar ljud och känslor. En bra låt kan trigga igång hjärnans belöningssystem som då får den att pumpa ut dopamin, ett hormon som gör så vi mår bra.
  2. HJÄRTAT OCH LUNGORNA. Dans får blodkärlen att vidgas och som då skickar syrerikt blod till musklerna. Det som händer då är att hjärtrytmen och andningen går upp vilket skapar endorfiner.
  3. MATSMÄLTNINGEN. Att dansa ökar kroppens förbränning vilket innebär att enbart 30 minuter dans kan motsvara den konditionsträning som kroppen behöver på en dag. Att träna 30 minuter dagligen rekommenderas av både forskare och läkare.
  4. BALANSEN. Balans behöver inte bara innebära att stå på tå. Men till skillnad från löpning och cykling så ändras kroppens positions under dans, vilket förbättrar kroppens balanssinne, dess hållning och koordination.
  5. HUMÖRET. Fysiskt kontakt på dansgolvet kan få kroppens testosteronnivå att öka. Det ger människan bättre självkänsla och en känsla av att man klarar sig ensam.